Dunkidunk

Nu har illamåendet försvunnit ur kroppen och jag ska alldeles strax lägga ifrån mig datorn och sjunka in i fantasiernas land. Fantasier, de är jag bra på. Att få ett liv som liknar mina fantasier är jag inte lika bra på.
Jag vill bli miljonär (ist verkar jag ha hål i fickorna)
Jag vill spendera mycket tid utomlands (fortfarande hål i fickorna)
Jag vill..
Åh de är så mkt man vill, men ingenting stämmer överens med det.
Jag måste hitta ett jobb med mer inkomst för de här funkar inte längre.

En dag på jobb, efter det så är man ett år äldre, många dagar som passerar för att man ska komma dit, ett år är som en trappa, varje dag är ett trappsteg och när man väl kommer upp till nästa våning, nästa år, så ser man bara en ny trappa som man börjar bestiga. Lustigt om man ser det så, evighetsgöra. Och inte undra på att man är trött när man närmar sig 80'e våningen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: [publiceras ej]

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback