Mitt älskade sportlov..

När man jobbar på skolan får man tydligen sportlov! Underbart!
SSom jag skrev tidigare så blir man ganska matt av den höga ljudnivån vilket gör att man {läs jag] bara vill sova när man {åter igen jag] är ledig..
De sista dagarna innan lovet hade jag kronisk huvudvärk och illamående vilket gjorde lättnaden att äntligen få lov igen (sisådär 8 år sedan sist) ännu större.
 
Jag har hjälpt min momma flytta från en lägenhet i Vemdalen till ett äldreboende i S istället.
Hon har hoppats på en lägenhet så länge nu och det var väldigt roligt att se hennes ansiktsuttryck när allt äntligen var klart.
Hon är pigg och klarar sig själv, men det är väldigt skönt att veta att hon är närmare, dessutom att hon har personal nära till hands dygnet runt.
 
Att hjälpa en momma flytta från en 3:a till en 2:a innebär verkligen inte att det är några enstaka pinaler att frakta. Nej, det kändes mer som om man flyttade ett helt hus.
Och så gott som allt från den ena lägenheten fick följa med till den nya.
Men som sagt, det blir nog väldigt bra i slutändan när hon känt efter själv vad det är som hon behöver/vill ha i sin nya lägenhet.

Jag kan inte förstå hur mycket jag faktiskt har saknat att få gå på lov. Nu kanske det inte är exakt så som det var i skolan, man har trots allt ingen (så gott som) som är ledig samma dagar som en annan. Men känslan att få sova ut ordentligt gör väldigt mycket.
Jag har inte direkt sovit länge men jag har vaknat utan att behöva kliva upp för att jag måste, utan för att jag vill.
Vilken skillnad det gör!
Men sedan vet jag att jag måste ha rutin, jag måste ha något som jag "måste göra" annars hamnar jag i zombie-mode direkt och vet inte hur man använder/gör någonting.
 
Lovet började med några dagars flyttande.
Min älskade momma har äntligen fått ett nytt boende, närmare oss och närmare personal om det skulle behövas.
Hon är pigg osv, men det är skönt för oss i familjen att veta att hon har nära till hjälp om hon behöver det.
Och jäklar vad med saker vi har fått burit/flyttat.
När man besökte mormor så såg allt så snyggt och prydligt ut. Visst, det var mycket småsaker och prylar som täckte ytorna, men det kändes inte så farligt.
Men nu när vi flyttade, då såg man alla prylar som varit gömda. Sådant som man inte lagt märke till.
Kändes därför som om vi flyttade ut från ett hus till ett annat istället för att flytta från en 3:a till en 2:a.
Men nu är det klart,och att se mormor vara så lycklig efteråt gör allt okej.
Jag skulle lätt kunna göra om det imorgon om jag får se henne så lycklig.
 
{Men nog är det skönt att det bara sker någon gång då och då! Sist var det 9 år sedan.. nu hoppas jag på minst 9 år till. )
 
Efter flytt osv har jag fokuserat på att ta det lugnt och försöka bli kvitt huvudvärken som hängt med mig den senaste veckan innan lovet. Och det  var inte bara huvudvärk, utan även illamående till tusen.
Men efter några dagar, fri som en fågel, så har huvudvärken försvunnit och illamåendet lika så.
Nu hoppas jag att både kollegor och elever kommer tillbaka på måndag friska och krya.
Jag har handspriten nära till hands.
 
De sista dagarna på lovet spenderar jag tillsammans med min sötnos, mina nya kamera och Joakim.
Helt okej om ni frågar mig.

.
 
Kelah tröttnar på mitt fotande.. vilket resulterar i att hon gömmer sig i bädden.
 
Pillar med mina nya kamera och försöker fixa ett litet fel jag råkade göra...... så bara jag fixar felet återkommer jag med ett inlägg om den nya kameran som ska bli min rese-kamera.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: [publiceras ej]

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback