Persika & hallonsaft, med mynta & is.

 

Storstädning och sådant trist som hör till en söndag, ja exakt så har min dag sett ut.

Joakim hade ju fixat lagom till midsommar och sedan kom jag som en tornado och stökade till allt igen så idag fick jag snällt ställa mig och diska och damma av dammsugaren.

Men nu när det är gjort känns det förbaskat skönt. Och tänk vad fin min lägenhet är!

 

Medan golven torkade tog jag mig äntligen ut på en promenad/springtur runt broarna. Jag vet att man inte ska träna för hårt när man är sjuk.. men jag vill fasiken inte vara sjuk längre och om jag inte börjar röra på mig snart igen så kommer jag få gömma alla mina jeans längst in i garderoben igen.. nu när jag äntligen har fått köpa nya. Nej, så ska det inte bli.

Och jag kände på kroppen att energin fanns där just idag, så därför struntade jag i förkylningen och lät kroppen göra sitt istället.

Jag vill bli hurtig. Sådeså.

 

Nu sitter vi och kikar på fotboll.. eller ja, som ni kanske kan förstå så är det Joakim som kikar på fotboll och jag slänger ett getöga på TV'n lite då och då och istället surfar jag runt och hittar roliga saker som jag lägger på min mentala "att köpa-lista".

 

Tänkte ge er ett filmtips nu när jag ändå är på gång: "The host" {den som är från 2013] som är baserad på en bok som Stephenie Meyer har skrivit. {boken heter "Genom dina ögon" och Stephenie Meyer har, om ni inte redan visste det, skrivit Twilight böckerna]

 

Har ni möjlighet att se den filmen så ska ni absolut göra det. Ge den lite tid i början, sedan är ni fast.

Världens sötaste Jack

 

Midsommar, hej hej!

 

Haft underbara dagar med jobb, mys och åter jobb. Dock börjar jag åka på en förkylning igen? Fattar verkligen inte hur mitt immunförsvar fungerar för så här borde det inte vara.

 

Idag gick jag och Madde ut i finvädret och kikade på skotertävling som hölls på Ljusnan. {Snöskotrar som kör en bana på vatten] Vilket var väldigt trevligt. Mycket folk som alltid men trots det fina vädret så gick jag runt och huttrade.

När tävlingen var klar så dukade jag upp en midsommarmiddag med räkor och lite annat smått och gott. Joakim hade varit så snäll och städat undan här hemma tills jag kom tillbaka.. så när jag väl kom hem så stökade jag ner igen. Världens finaste.

Efter middagen kikade vi på cruisingen då vi hade första parkett (alla bilarna åkte utanför vår balkong] och sedan korkade min hals och näsa ihop igen vilket ledde till att min midsommarkväll slutade på min soffa under täcket framför en film. Roligt.

Men samtidigt så kändes det ganska okej då det började spöregna när det blev kväll och jag hade nog inte pallat att bli kall och blöt när jag har en förkylning i kroppen.

Nu kom dessutom Joakim hem tidigare än förväntat ♥

Jag börjar bli väldigt rastlös av att vara arbetslös. Visst, det är skönt att vara ledig. Men utan rutiner och ansvar så går jag in i ett snooze-läge.

Det värsta är att jag vill vara i S för att kunna jobba om dom ringer.

 

Igår tog jag och Henrik en spontan trip till Mora för att handla lite nödvändigt som H hade glömt köpa förut. Skönt att komma utanför kommungränsen och få umgås lite.

 

När vi kom hem igen så hjälpte H mig att äntligen få kontakt med mitt efterlängtade 8-bitars tvspel! Åh vilken nostalgi. Hux flux så hade vi nördat super mario 3 i 4 timmar.. Och ja, jag är fortfarande lika klantig på det där förbaskade spelet som jag var när jag spelade det sist.

 

Det innebär att jag dog /game over/ 7 gånger minst medan H hade 22 extraliv så gott som hela spelets gång OCH klarade typ alla banor. S K I T.

Man kan säga att min tunga blev svart efter alla svordomar som jag kastade ur mig efter varje "förlust".

 

Idag har jag bara legat i soffan, gottat mig och tyckt synd om mig & min mage samtidigt som jag har glott på "The hills". Spencer är fortfarande ett jä.la svin i mina ögon och jag vill ge en viss blondin en smäll och be henne växa upp. Idioti. Nu återstår bara frågan, var de verkligen uppgjort? Jag blir rädd när jag ser hur en människa bryts ner och förändrar sig själv så mycket som Heidi gör i den serien., stackare.

 

Nu längtar jag bara efter Joakims trygga famn och hoppas på att värken ger vika snart.

Godnatt kära ni.

Gäsp. Det är inte lätt att vara kattnappare ska ni veta.. katter är antagligen nattdjur och väldigt pratglada på morgonkvisten. Men vad gör det när man får en pälsboll i knät som kurrar lite extra.

Det hör ju inte till vardagen direkt?

 

Jag har börjat bo in mig riktigt bra i lägenheten och lyckan av att kunna vara mer spontan och ha nära till mitt hjärta gör att det känns som ett jävligt bra beslut att flytta tillbaka till S.

Finns inget bättre än att vakna upp och veta att Joakim ligger endast några centimeter ifrån. Och det där leendet på morgonen gör vilken dag som helst så mycket bättre!

Det känns dessutom väldigt bra att vara 10 min ifrån jobbet om de skulle ringa in mig, vilket jag hoppas innebär att jag står högt upp på "ring in-listan".

 

Idag valde jag att strunta i min morgonshake som varit min rutin i snart ett halvår (funkar bättre än förväntat) och startade dagen med en söndagsfrukost som kändes riktigt lyxig.

Ibland kan man behöva skoja till vardagen lite. Men försöker hålla mig borta från mackor, skorpor och vittmjöl så gott det går då jag märker att kroppen faktiskt inte vill ha det.

men idag blev det en skorpdag och Vemdals vinter-te som jag { vi ] fick av min chef som avskedspresent efter säsongen.

Mysmorgon helt enkelt.

 

Min kropp börjar äntligen slappna av för nu har jag börjat kunna fokusera och läsa en bok igen. Jag har försökt läsa den här boken i över ett halvår [typ oktober?] men jag har bara börjat om på samma mening hela tiden. NU har jag kunnat läsa flera sidor utan att tappa fokus. Känner fortfarande att jag är stressad inombords så jag måste resa mig och gå runt lite. Men snart kommer jag nog kunna sluka en bok igen.

Tror det är därför jag inte kan uppdatera bloggen heller, känner att jag inte har tid.. trots att jag är arbetslös och har massor av tid? En inre stress alltså.

Men det är lungt, jag jobbar på det och försöker finna inspiration och tid till att skriva och läsa och njuta av livet.

 

Nu måste jag ut i solen en sväng

Jag har ju lagt upp flera bilder på mitt tryne den senaste tiden så jag tänkte skoja till det lite och visa min andra sida lite.

Jag har kikat på nya fina färgklickar till träningsskor, men hittar inte riktigt några som faller mig helt i smaken. Helst skulle jag vilja ha nya nike i en korallaktig färg..eller kanske mintgröna.. men jag hittar dom inte någonstans. Vilket gör mig ganska frustrerad för jag brukar alltid hitta det jag söker, tillslut.
Men då jag inte hittade nya snygga och snabba träningsskor så slog jag till på nya snygga och snabba strumpor istället!

Visst var dom lite härliga?

Nu vill jag bara att min förkylning (jo då, still going strong) går över så att jag kan börja göra något igen. Jag orkar inte ens gå upp för trappen till lägenheten längre!

Skamligt

 

Sitter och väntar på att nagellacket ska torka och att mami ska komma förbi lägenheten och hjälpa mig fixa sängbenen på min säng..

För att göra en lång historia kort så hatar jag allt vad sängben heter just för tillfället..

 

Nu kom hon! Låt "operation sängben" börja!

 

 

UPDATE: underbara Luz hjälpte mig hitta båda skorna som jag tänkte på... så nu blev det dyrt.. köpt ett par och är väldigt nära på att köpa det andra också! Ååååh... Tack älskade vän för att du hjälpte mig! ♥

Efter en månad som sjukling ger jag upp, Jag orkar faktiskt inte mer..

Två penicillinkurer och i slutet av den andra så visade det sig att jag är allergisk/överkänslig mot något ämne i medicinen så gissa vem som har utslag i hela ansiktet? Jo visst, självklart är det undertecknad som lyckats med det. Detta kan också ha medfört min hosta som jag fått.. och att halsontet kom tillbaka i slutet trots kuren.. Ja.. Så man kan ju säga att jag är tillbaka på ruta ett.

 

Jag har inget emot utslagen egentligen, men det faktum att de kliar så förbaskat så kan jag ju inte låta bli att pilla på dom! Gaaaah! Kommer se ut som om jag har skäggväxt (sårskorpor) i hela ansiktet om jag inte låter bli dom..

 

Men trots sjukdom så har jag fått hoppa in på jobbet några dagar här och där, fasiken vad kul det är! Och lyckan på vissa som kommer till kassan när de gjort fynd är så roligt att se {mestadels för att jag vet att jag är exakt likadan].

Ännu bättre känns det när man kan sitta och skämta med kunderna, och de ler tillbaka och kommer med en slug kommentar som får hela ansiktet att skrynkla ihop sig av ett leende. Då känns det riktigt, riktigt bra!

 

Tänk att man lyckades matcha nya dammsugaren och soffan? Bra där Larsson!

 

Jag visste att den här utgiften väntade och jag har nästan längtat efter den. Efter det att jag flyttade in i lägenheten och försökte klura ut hur jag skulle få plats med både soffa och säng mot samma vägg så har jag insett hur stora soffor man gör nu för tiden?! Inte många soffor som är mindre än 3 m bred?

Är det jag som har dåligt ögonmått kanske som blev lite chockad över hur svårt det var att hitta en som var under 3 m?

Oavsett så var det faktiskt Joakim som hittade just den här soffan vilket jag är riktigt glad för. Naiva jag trodde att jag skulle få plats med en soffa som hade två divaner.. ha ha ha... idiot.

Men nej, den här blir nog mer än perfekt här hemma hos mig.

 

I samma veva som jag klickade hem soffan igår såg jag dammråttor som började krypa fram i hörnen så jag fick snällt bita i det sura äpplet och beställa en dammsugare också.. Usch vilken tråkig utgift!

Förhoppningsvis behöver man inte spendera mer pengar i det ändamålet.

Det bästa är att båda sakerna är redan på väg hem till mig!
Dammsugaren är snart här, sorterats på sista stället och kommer komma fram nästa vardag {Happyface!] soffan är på g den också!

 

Man inser att man har ett shoppingberoende när man fasktiskt känner sig lite lycklig när man klickar hem en dammsugare till och med..

Jag har saknat min klump! Behöver jag säga mer än det?

 

Gissa vem som vaknat med halsont? Jo visst, här var man nöjd över att penicillinkuren var över och det hinner gå två dagar sedan vaknar man med en hals full med taggtråd?! NÄR SKA DET TA SLUT?

Nåväl, jag vaknade tidigt och jag somnade inte om. Vilket innebär att jag är ganska uttråkad och ska snart bege mig till S för att skriva på papper för lägenheten och sedan kika efter köksbord.

 

Att försöka komma på vad jag skulle ha för kläder och samtidigt lyssna på Emilias Pappaparty-spellista slutade med några bilder ↑.

Seriöst? Men samtidigt så är det ju lite roligt att pilla med lite nya bilder. Plus att jag blir lite gladare av fuldans, så är det bara.

Frukost kanske?

 

Äntligen! Vilken bra vecka det här blev! Underbart avslut på april månad.

På tisdagen åkte jag till S och umgicks med Madde, gud vad länge sedan sist! Lite fuldans och skratt var precis vad jag behövde. Övernattade och på onsdagen tog vi oss en road-trip till Sundsvall och IKEA! Himmelriket?!

Det slutade dock med alldeles för mycket saker i bilen på hemvägen.. och ett ekande tomt konto. Men som tur var så har man ju en stor bil... så alla sakerna fick plats, tillslut.

 

På torsdagen & fredagen hade jag turen att få j o b b a ! Hur lycklig tror ni att jag blev? Helt fantastiskt kändes det att äntligen få ta på sig jobbtröjan och kuta fram och tillbaka i butiken. Jag kan inte annat än erkänna att det är underbart att få jobba där igen. Dessutom känns det nästan ännu bättre när man vaknar upp och har träningsvärk efter en dag på jobbet.

"Öka takten sista kvarten Julegraaaan" är det som jag nynnar på på jobbet.. och det får mig att fnissa lite extra.

 

Sedan som en perfekt avslutning på veckan så kom Joakim hit. Pirr i magen och lugn i själen. Det har varit så förbaskat mycket som kommit i vägen när vi väl skulle umgås att det nu kändes helt overkligt. Men att äntligen få en ordentlig kram och snusning i nacken gjorde så att allt annat försvann och jag blev lugn. Sedan får han mig att skratta så att jag kiknar vilket gör allt fantastiskt.

Som ni kan se på bilden är han kung på "knack knack-spelet" dessutom! {han har många fler fördelar, tänkte ta lite pö om pö så att det inte blir allt för sockersött, fast bara så att ni vet, så är det just det. Sockersött alltså. Beroende framkallande]

 

Nu på kvällskvisten så har jag packat om mina flyttkartonger och lekt med min älskade klump som återvände efter en tur till servicen. Tänka sig hur mycket jag har saknat den min älskade klump till systemkamera. ♥

Jag loggar in, nästan varje dag., men sedan sitter jag bara och stirrar på skärmen. Jag kan inte formulera mig, jag kan inte berätta det jag vill mestadels för att jag inte riktigt vet vad det är jag vill berätta.

 

Jag har blivit hemskickad från jobbet två gånger nu för att jag är för sjuk. Jag har varit lite smått förkyld tidigare under säsongen och trodde att jag skulle lyckas med en helt frisk säsong. Men icke.

Jag har haft ont i halsen i flera omgångar och tänkte att det skulle bli lika denna gång, men i onsdags började jag känna mig hängig och i torsdags klarade jag inte av de sista timmarna på dagen utan åkta hem med svansen mellan benen och nässprayen i högsta hugg.

Feber {vilket jag brukar klara mig ifrån] och en ordentlig dunderförkylning.

Jag skulle äntligen få umgås med min fina Joakim i helgen men det gick inte riktigt som planerat då både han och jag var helt utslagna på varsitt håll. Usch, hatar den här helgen.

Men jag vet att nästa gång vi ses så kommer det sudda ut minnet av den här uteblivna helgen.

 

Vad har jag för mig då? Jo.. jag har tänkt skriva här hela helgen men jag har inte orkat tänka.. så jag har undvikit det. Sedan har jag sådan ångest över att min stora älskade klump är på service. Jag vill ta nya bilder nu när ljuset äntligen kommit tillbaka, men jag vägrar använda min kompaktkamera... jag vill ha min stora älskade klump.

Serier och filmer avlöser varandra på löpande band och jag önskar att jag kunde jobba mina sista dagar men det återstår att se.

Jag ser ut som sju svåra år och ingen hör vad jag säger. Nej, Jag ska låta den här förkylningen ta slut ordentligt innan jag försöker jobba igen.. för tydligen funkar det inte så bra.

 

Jack, när han var en liten pälsboll.

 

Åter igen några tysta dagar! Jag har gått igenom mitt arkiv och skäms med hur sällan jag uppdaterar. Vissa månader blir det nästan inga inlägg? Anledningen till att jag har den här bloggen är ju för att jag ska komma ihåg något eller iallafall ha en möjlighet till att minnas något.

Men det funkar ju inte om jag aldrig skriver?

 

Iallafall så har finaste pälsbollen på bilden inte mått bra de senaste dagarna. Det började i torsdags att han inte ville leka, äta eller busa. Idag tog syster med honom till veterinären och det visade sig att han hade akut urinvägsinfektion. Stackars liten. Det är så hemskt när ens djur mår dåligt och man kan inte lista ut vad det beror på. Som tur är så sökte syster upp veterinären fort när han inte blev bättre. Så nu längtar jag efter att få träffa Jack igen, och se med egna ögon att han är på bättringsvägen.