She takes care of me

 
I onsdags fick jag en ordentlig smäll av någon typ av flunsa som går just nu.
Men jag försökte gå på jobbet på torsdagen men insåg efter halva dagen att jag inte kunde plåga mig själv att stå ut en hel dag och tur var väll det.
Jag har varit sängliggandes sedan dess. Men jag kan inte sova. Jag vet inte varför, för huvudet värker, kroppen värker men jag kan inte låta mig slappna av så att jag får ta igen mig.
Som det känns just nu kommer den här sjukdomen aldrig släppa, känns som om det är oändligt men jag antar att det är för att jag inte kan sova.
När jag väl lyckas somna drömmer jag mardrömmar, svettas, fryser, vaknar, hostar, nyser, knaprar alvedon, somnar om och sedan är det samma visa igen.
Jag har panik för att det är söndag imorgon och jag mår piss. Jag hade hoppats på att jag skulle vara på topp vid det här laget.
 
Idag skulle mamma bort och istället för att hämta Kelah till mig så var jag lat och åkte hem så jag inte behövde gå ut på rastning utan endast resa på mig och öppna dörren när fröken ville ut.
Nu är jag i valet och kvalet om jag orkar sätta mig i bilen och köra tillbaka eller om jag ska tvinga mig att sova här så att jag kanske verkligen fokuserar på att sova.
Men jag har ont.
Jag vet inte om jag KAN.
Dessutom är jag stressad då jag hade velat hitta på andra saker den här helgen.
Nåväl.
 
Depp inlägg men ja, vad kan man förvänta sig när man är sjuk?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: [publiceras ej]

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback