Det där med hemmagjort vax..
Jodå, jag har Youtube'at och fann att man faktiskt kan göra eget hårborttagningsvax hemma.. och enkelt såg det ut.
Det man behöver är socker, vatten och citronsaft (en använde även salt..)
Så då tänkte jag att jag skulle vara ekonomisk och testa.
Det finns två typer av vax, mjukt/flytande vax och hårt vax.
Mjukt/flytande vax (ungefär som på bilden..) innebär att man breder ut vaxet i ett tunt lager på området man ska vaxa och sedan drar bort det med hjälp av en remsa.
Hårt vax innebär att de torkar eller att det är tillräckligt "segt" så att man kan använda det direkt och dra bort håret med. Det ena vaxet kan t.ex. torka till ett skal som man drar bort. Det andra är mer som kola som man drar ut på kroppen och snabbt drar bort igen. (svårt att förklara, men tror att ni kanske förstår. Annars får man fråga)
Iallafall:
Jag tänkte att jag skulle testa båda..
Test 1: Flytande vax.
Det började riktigt bra, jag höftade lite och hade brunt muscovado socker hemma, så jag tänkte att det var en bra ingrediens..
Och ja, jag kokade upp ingredienserna och tyckte att jag var smart när jag gjorde dropptest (precis som man gör när man kokar knäck) för att få en ganska seg konsistens när de svalnat (därav dropptestet i vatten)
Jag erkänner, jag blev ganska mallig dessutom.
"Hah, att jag aldrig testat det här förut, jag är fantastiskt duktig på det här..Inte alls svårt..." Mja..
Resultatet från hett hett hett var helt klart godkänt. Jag lät blandningen svalna lite och sedan försökte jag mig på en remsa, funkade ypperligt! Men... när jag skulle ta en ny skopa med vax hade vaxhelvetet svalnat för mycket och förvandlats till en ganska grynig konsistens..som senare blev stenhård.. Fail 1.
Test 2: Hårt vax.
Mja, här tänkte jag testa den här kolaklumpen istället.. (kan inte rätt ord för den typen av vax.. sockervax?) Anywho, tänkte förbättra mina chanser genom att kolla på youtube MEDANS jag kokade ihop det andra försöket på spisen.
Åter igen, höll koll på resultatet och det liknade videon VÄLDIGT BRA! Åter igen, ganska mallig där vid spisen och var ganska säker på att jag skulle lyckas.. men..
Ja, det funkade bra ända tills jag skulle arbeta med kolaklumpen.
Man ska bre ut/hälla ut sockerblandningen på en värmetålig yta (i mitt fall metall, hon i videon rekommenderade marmorskiva..) och sedan arbeta med en sked tills man kunde hålla den i handen (fast fortfarande väldigt varm klump) och då skulle man knåda kolan, dra i den.... och det funkade väldigt bra tills.. jag höll den i handen 5 sek för länge och sockerdegklumpen bestämde sig för att åter igen bli flytande och sippra ner mellan fingrarna och händerna blev två klisterlabbar som jag fick stå och gnugga bort socker från i en kvart.
Vad gör Kristina?
Jo hon försöker smeta ut skiten på benen ändå... Det kanske går att dra bort?
Om någon hamnar i samma sits: DET GÅR INTE!
Jag fick sitta och skrubba bort halva benen för att få bort den där sockerblandningen och plocka fram min [för}gamla epilator trots allt..
Och rengöra golvet från sockerklumpar..överallt.
Nu får jag vänta någon vecka tills det är dags för nästa försök, då ska jag vara mer förberedd...
Happy one year..
Har äntligen hittat en plats för fatet i vår lilla lägenhet, men det var en fin kontrast enligt mig.
I söndags var det min och Joakims ett års dag.
Dock var det inte något speciellt som skedde den dagen trots att jag tycker att det är en stor grej. Men jag var förkyld och Joakim var bakis... så det blev pizza och tv-tittande. Precis som vilken dag som helst.
Men Joakim har lovat att vi ska ta igen den dagen och det hoppas jag, jag vill ha fina stunder att komma ihåg!
Är det bara jag som är så "barnsligt glad" i sådana dagar?
Jag tror att den största anledningen till att jag är så "noga" med det är på grund av mitt dåliga minne. Jag glömmer allt, hela tiden. Så när jag kommer ihåg ett datum så är det datumet viktigt.
Anywho..
Idag är jag ledig... ledig..LEDIG. Utan att vara sjuk.
Och det skönaste just nu när jag sitter här och slöar i soffan: Jag är själv.. utan några måsten.
Jag har känt mig så stressad, pressad, svag och orkeslös så länge. Samtidigt som jag känt att jag hela tiden har legat efter i planeringar.. utan att egentligen vara det.
Så jag bestämde igår att jag verkligen skulle vara själv den här helgen och bara gå runt i lägenheten och göra det jag vill göra när jag vill göra det. Punkt.
Jag saknar dock Kelah och det känns som om jag sviker henne när jag inte har hämtat henne.. Men samtidigt så känns det inte rätt att hämta hit henne när jag inte har energi att leka med henne som jag borde och egentligen vill. Så därför försöker jag svälja mitt självförakt och andas den här helgen och LÄNGTAR efter nästa helg.
Var femte minut känner jag en så fruktansvärd saknad så att jag är påväg ut i bilen för att åka och hämta henne.. Seperationsångest.
Jag vaknar 6 på mornarna, så nu när klockan börjar närma sig 16 sitter jag och gäspar.. Helt sjukt. Hur kunde man ha så mycket energi när man var liten?
Idag har jag tvättat en maskin, diskat och försökt göra eget vax (hårborttagningsvax alltså).
Vaxet blev dock inte bra... sååååå, ett nytt inlägg med det kanske?Black and white
Idag när jag kom hem hade Joakim fått ett paket... till mig! weeii!Skrev ut på instagram att jag deltog i en tävling om ett vackert fat och då Joakim förstog att chanserna för att jag skulle vinna de fina fatet var väldigt små, så gick han in på företagets hemsida och beställde fatet åt mig. Väldigt sött tycker jag, absolut när han själv inte ens tyckte att fatet var fint. But I love it.Ytterligare en vecka..
Ytterligare en vecka avklarad.
Självklart har jag blivit sjuk IGEN!
Var ute på PW/springtur i början av veckan för att jag känt mig hängig och trodde att det berodde på spänning i kroppen och att jag fick lite huvudvärk igen så ja, första bästa lösningen jag kommer på är ju såklart frisk luft.
Jätteskönt att vara ute och den här gången kände jag mig inte alls lika tung/stel i kroppen som på lovet och pinnade på ordentligt. Dagen efter vaknade jag upp med igentäppt hals och efter det har de bara gått utför. Feber, halsont, hosta och självklart huvudvärk..
Men ja, bara att acceptera och fortsätta beta av arbetsdagarna. Snart är det lov igen och då är det äntligen dags för utlandsresa!
Jag drabbas, som jag skrev tidigare, redan av seperationsångest. Jag tycker själv att det är löjligt, men jag har haft det så länge jag kan minnas. Och hellre att jag kan försöka bearbeta den nu och att det känns lite bättre när jag väl ska åka. Men ja, jag vet att jag kommer brista lite när jag ska ta mitt pick och pack och åka. Jag vet det... jag känner mig själv tillräckligt. Och absolut nu när ett plan har försvunnit i Asien. Ett stort passagerarplan som bara försvinner..
Läskigt helt enkelt.
Igår var det pubkväll hemma i byn och det är en självklarhet att man ska vara med. ( Inget tvång, bara en självklarhet). Och jag ville absolut vara med, dock blev det alldeles för hög ljudnivå, för gälla skratt och sorl så att jag var tvungen att avvika väldigt snabbt. Direkt efter maten kände jag att frossan gjorde sig påmind och sedan kom smärtan i huvudet och då var det bara att säga tack&hej.
Istället för att pina mig på bygdegården åkte jag hem och så kom Therese hem till mig och höll mig sällskap. Vi båda var nykter och lite ur form så det va skönt att bara sitta framför TV'n och samtala lite lågt.
Idag vaknade jag med en värre förkylning och försökte därför göra något åt det så idag har jag solat solarium.. Det var hemskt kan jag meddela.
Inget jag rekommenderar till någon med förkylning i kroppen.
Kelah håller mig sällskap varje dag, hon låg nära mig inatt och håller koll på mig.
Jag tror att hon förstår allt som man säger och hur man mår.
Att hon skrattar och ifrågasätter precis som oss andra. På den här bilden tycker jag att det ser ut som om ler, att hon drömmer något härligt.Ikväll ska jag bjuda min älskade mor på middag, Björnrikegården. Det är dags att se den nya restaurangen i Björnrike, se om Fonduen är den samma..
Nästan så att det vattnas i munnen av bara tanken.
Fick en ny höst/vår kappa igår, den är liiiiite tight (ja.. okej.. mycket) och är inte riktigt som jag tänkt, men fasiken vad nöjd jag är med den ändå.. Kan ta ett kort imorgon så att ni får se, jag är nöjd.
Nej, nu ska jag försöka piggna i lite och måla på ett ansikte så att jag inte skrämmer gästerna på restaurangen.
Samsung nx2000 - My opinion
Här kommer ett lååångt inlägg om vad jag tycker om min nya kamera: Samsung nx2000
Nx2000 har en touch-skärm vilket gör det enkelt att använda kameran tillsammans med den svarta "ratten" som ni kan se överst på kameran. {Jag vet, ratten var nog inte det bästa ordvalet, anywho....}
"Ratten" justerar vilket program/inställning man vill använda.
Genom att snurra/vrida på ratten kommer de olika valen direkt upp, vill man använda auto/program/expert/wifi?
Man kan antingen välja genom att klicka på skärmen eller snurra/trycka in "ratten".
Blixten är avtagbar och jag kommer nog ha den på sidan av till största del då den känns ganska onödig. [Jag önskar att jag använde blixten oftare, men mina bilder blir så hårda/kantiga av blixten så jag undviker den gärna.]
Första blden jag tog med kameran och jag blev kär direkt.
En ordentligt redigerad bild. Redigerat den direkt i kameran, justerat mättnad, ljus, och lade till en vignett-funktion.
Testade att ställa in det mesta själv med hjälp av 'expert-läget' och justerade bilden i efterhand direkt i kameran.
Här testade jag 'auto'-programmet, vilket resulterade i ett helt okej resultat och lyckades fånga rörelsen ganska bra.
{Jag fotade den dock i Raw-format och var tvungen att gå in på kameran och spara om den för att kunna använda mig av filen - läs under 'Negativt' för att veta mer.]
En panorama-bild som jag tog med kameran. Väldigt roligt att ha den funktionen på en kamera igen.
Vad jag tycker om kameran:
Rent allmänt så tycker jag att jag har gjort ett jättebra fynd gällande denna kamera/kameramodell.
Designen ser klassisk ut och den känns inte alls stor och "klumpig" som jag var rädd att den skulle göra med objektivet.
Nx-modellerna ligger lite för högt upp i prisklasserna för mig tyvärr och när jag hittade denna på utförsäljning blev jag kär. Dock hann de bli sålda på den "billigaste" sidan vilket gjorde mig lite putt, men när jag väl hittade den på en annan hemsida var jag redan såld.. så de var bara att köpa och ha lite ångest efteråt.
Anywho..
Positivt:
Storleken på kameran
Kameran är liten och nätt vilket är precis vad jag sökte.
Den är ganska greppvänlig dock är jag lite för van med min canon än så länge så mina händer känns som stora labbar när jag har den i händerna.
Touch-skärmen.
Det är alltid smidigt att kunna göra alla val direkt på skärmen, dock tror {okej, jag vet} att jag kommer lyckas smutsa ner skärmen ganska snabbt med fingeravtryck etc. Men som sagt, ett fingertryck går mycket snabbare än att ta steg-för-steg med knappar.
Storleken på skärmen är också att föredra. Försöker dock fortfarande kolla genom ett "kikhål" som på min andra kamera. Men då det inte finns, så är det väldigt bra att skärmen är så stor.
Enkelheten.
Enkelt att välja expert eller program.
Man kan även ställa in egna "foto-lägen" {3 stycken] som kameran kommer ihåg. Om man t.ex. brukar fota produktbilder och har vissa inställningar som man själv använder som standard, så kan man spara dem lätt.
Sedan så är den väldigt användarvänlig.
Eller ja, om inte jag med storlabbarna ska hålla på att pilla och tro att man kan allt på 5 min.. för då kan det bli så att man {läs jag] lyckas återställa kamerans mjukvara och måste spendera någon timme på att uppdatera kameran till samma skick igen..
Så, bra manual också om man behöver den...
Ja, mycket bra kamera helt enkelt om man söker en kamera som är användarvänlig (bra för nybörjare då det är bra informationstexter till varje program) och som är lite mindre än de större systemkamerorna.
Jag är nöjd med mitt köp.
Negativt:
Ingen tillbaka-knapp på kameran. Endast på skärmen, vilket jag skulle vilja ha tillgänglig hela tiden, inte bara när kameran själv vill.
Raw-formatet från samsung (.srw) fungerar inte tillsammans med mina adobe produkter. (Photoshop cs5, bridge) vilket leder till att jag håller på att dra av mig håret i frustration. De flesta ger tips om att man endast ska behöva uppdatera sin photoshop så ska pro3blemet lösas. Men det fungerar inte på någon av mina datorer, så jag ska fortsätta slita i håret ett tag till.
Batteriet/batteritiden.
När man är van med canons superdryga batteri blir det en chock att se batteripelarna försvinna på denna kamera.
Men jag tror absolut att den klarar av en intensiv fotar-dag, dock så får inte laddaren vara allt för långt borta.
Jag ska köpa två extra batterier till resan, man vill ju inte gå miste om några roliga ögonblick bara för ett kasst batteri.
Kameraremmen som följer med denna kameran gjorde att jag fick några raseri-utbrott. Okej, det är säkert en jättebra kamerarem som gör det den ska. Men då den skiljer sig väldigt mycket (enligt min erfarenhet) från andra spännen/remmar så borde det nästan följa med en snabb instruktion på hur man öppnar den.
Jag måste erkänna att jag bad om hjälp på twitter tillslut för att förstå hur den öppnades.
Egentligen var det inte så svårt (jag funderar på att göra ett inlägg om det, för de kan fasiken inte bara vara jag som hade svårt med det??) utan jag behövde bara ta hjälp av en penna och göra som jag försökt göra vid första försöket.
Men man måste vara stark i nyporna/ha ett bra grepp i själva "kroken" för att kunna öppna den.. och det fattade såklart inte den här virrpannan.
Inget "titthål". Haha förstår ni vad jag menar med det? Jag menar såklart "optiska sökaren". Men det låter roligare med titthålet.
Nästan så att det känns som det negativa tar överhanden? Men det kan jag garantera att det inte gör..
De positiva överväger absolut det negativa men det är svårt att lista upp allt som är positivt.
Nu orkar jag inte tänka mer, jag hoppas att det var lite intressant.
Vill dock påpeka att jag aldrig kommer göra mig av med min Canon, den är bättre enligt mig, men nx är ett bra alternativ, en bra kompaktsystemkamera.Mitt älskade sportlov..
När man jobbar på skolan får man tydligen sportlov! Underbart!
SSom jag skrev tidigare så blir man ganska matt av den höga ljudnivån vilket gör att man {läs jag] bara vill sova när man {åter igen jag] är ledig..
De sista dagarna innan lovet hade jag kronisk huvudvärk och illamående vilket gjorde lättnaden att äntligen få lov igen (sisådär 8 år sedan sist) ännu större.
Jag har hjälpt min momma flytta från en lägenhet i Vemdalen till ett äldreboende i S istället.
Hon har hoppats på en lägenhet så länge nu och det var väldigt roligt att se hennes ansiktsuttryck när allt äntligen var klart.
Hon är pigg och klarar sig själv, men det är väldigt skönt att veta att hon är närmare, dessutom att hon har personal nära till hands dygnet runt.
Att hjälpa en momma flytta från en 3:a till en 2:a innebär verkligen inte att det är några enstaka pinaler att frakta. Nej, det kändes mer som om man flyttade ett helt hus.
Och så gott som allt från den ena lägenheten fick följa med till den nya.
Men som sagt, det blir nog väldigt bra i slutändan när hon känt efter själv vad det är som hon behöver/vill ha i sin nya lägenhet.
Jag kan inte förstå hur mycket jag faktiskt har saknat att få gå på lov. Nu kanske det inte är exakt så som det var i skolan, man har trots allt ingen (så gott som) som är ledig samma dagar som en annan. Men känslan att få sova ut ordentligt gör väldigt mycket.
Jag har inte direkt sovit länge men jag har vaknat utan att behöva kliva upp för att jag måste, utan för att jag vill.
Vilken skillnad det gör!
Men sedan vet jag att jag måste ha rutin, jag måste ha något som jag "måste göra" annars hamnar jag i zombie-mode direkt och vet inte hur man använder/gör någonting.
Lovet började med några dagars flyttande.
Min älskade momma har äntligen fått ett nytt boende, närmare oss och närmare personal om det skulle behövas.
Hon är pigg osv, men det är skönt för oss i familjen att veta att hon har nära till hjälp om hon behöver det.
Och jäklar vad med saker vi har fått burit/flyttat.
När man besökte mormor så såg allt så snyggt och prydligt ut. Visst, det var mycket småsaker och prylar som täckte ytorna, men det kändes inte så farligt.
Men nu när vi flyttade, då såg man alla prylar som varit gömda. Sådant som man inte lagt märke till.
Kändes därför som om vi flyttade ut från ett hus till ett annat istället för att flytta från en 3:a till en 2:a.
Men nu är det klart,och att se mormor vara så lycklig efteråt gör allt okej.
Jag skulle lätt kunna göra om det imorgon om jag får se henne så lycklig.
{Men nog är det skönt att det bara sker någon gång då och då! Sist var det 9 år sedan.. nu hoppas jag på minst 9 år till. )
Efter flytt osv har jag fokuserat på att ta det lugnt och försöka bli kvitt huvudvärken som hängt med mig den senaste veckan innan lovet. Och det var inte bara huvudvärk, utan även illamående till tusen.
Men efter några dagar, fri som en fågel, så har huvudvärken försvunnit och illamåendet lika så.
Nu hoppas jag att både kollegor och elever kommer tillbaka på måndag friska och krya.
Jag har handspriten nära till hands.
De sista dagarna på lovet spenderar jag tillsammans med min sötnos, mina nya kamera och Joakim.
Helt okej om ni frågar mig.
.
Kelah tröttnar på mitt fotande.. vilket resulterar i att hon gömmer sig i bädden.
Pillar med mina nya kamera och försöker fixa ett litet fel jag råkade göra...... så bara jag fixar felet återkommer jag med ett inlägg om den nya kameran som ska bli min rese-kamera.
